I söndags for jag och David upp på Halle- och Hunneberg som ligger utanför Vänersborg. Vi lånade hans systers och hennes killes gamla volvo och puttrade upp längs bergen. Det är något visst med gamla skruttbilar, nästan så att vi båda ville behålla den efter turen!

Söndagen var en ganska mulen men halvkvamlig dag. Det passade ganska bra att vandra i det vädret även om man blev lite klibbig på slutet. Först besökte vi museet som finns däruppe och köpte oss kartor samt frågade kvinnan i kassan om tips. Hon varnade för att det kunde vara ganska blött och det kunde vi senare bekräfta. Efteråt satte vi oss ner och bestämde tillsammans vad vi var sugna på. Vi hittade en runda på 5 kilometer i skog och på grusväg för att senare åka en bit med bilen och vandra en 3-4 kilometersrunda till en mäktig utsikt över Vänern.

Det fanns gott om gröna lummiga sköna gläntor! Jag som älskar sådant blev alldeles lycklig av att supa in alltsammans och av att fota och veta att det inte är svårt att få bra bilder, för att det är så himlans vackert.

När vi begav oss mot utsiktplatsen var det mot Predikstolen skyltarna visade. Vi förstod aldrig riktigt vart den där predikstolen skulle vara men inte brydde vi oss om det särskilt när utsikten var som den var!

Det var som sagt blött och jag som inte är så rädd för att smutsa ner mig avslutade dagen med ett par ganska skitiga skor! När bilden togs var det dock ganska lindrigt. Det fanns också mycket djur i mindre format där vi gick, den vackraste var nog denna lilla fjäril som stannade och poserade för mig så fint att jag nog knäppte 20-tal bilder bara på den.

När vi kom hem var vi rejält trötta och välkomnades vi av en ytterst sällskapssjuk katt, han hann knappt hoppa ut innan han ville in och vara med oss igen. Världsbäst är han allt! Och en himla fin dag hade vi.

Annonser